Det viktigaste kravet på ledare: självreflektion
Förmodligen hävdar alla att de har förmågan att reflektera över sig själva. Att så inte nödvändigtvis är fallet visas av ett personligt exempel: I torsdags, efter fem år, råkade jag träffa en skolkamrat, Johannes, när vi reste med Echometer på en karriärmässa (se vår Länkat inlägg). Efter en kort konversation kom det ut ur honom:
“Förra veckan pratade jag fortfarande om dig med Lukas. Jag gjorde narr av din talstil. Du pratade alltid så hackigt i skolan… så staccato-aktigt.” Tack, Johannes. Det var roligt att se dig. Jag tyckte det var roligt. Och han följde upp det med: “Du pratar inte så där längre.”
Det intressanta med allt detta: Jag var inte medveten om att jag uppfattades på detta sätt i skolan, och jag har inte heller märkt någon förändring under åren. Och här är vi mitt i ämnet.
Wie gut kann ich mich eigentlich selber einschätzen, bezogen auf Dinge wie Persönlichkeit, Leistung und Intelligenz? Im Arbeitskontext ist diese Frage sehr relevant - und sicherlich eine besonder wichtige Anforderung an Führungskräfte. Studien zeigen:
“Ju bättre en ledare kan bedöma sig själv, desto bättre blir medarbetarens prestation, sociala beteende och lojalitet.”
Whittington, Coker, Goodwin, Ickes & Murray, 2009; Fleenor, Smither, Atwater, Braddy & Sturm, 2010
En sak först: vad är korrelationer?
Um die Frage nach der Genauigkeit der Selbsteinschätzung z.B. zu Persönlichkeit zu beantworten - und somit die Frage nach der wichtigsten Anforderung an Führungskräfte -, hilft es zu verstehen, was Korrelationen sind. Eine Korrelation ist ein statistisches Maß dafür, wie stark zwei Variablen zusammenhängen. Sie kann von -1 bis 1 reichen, wobei eine negative Zahl einen negativen Zusammenhang impliziert. Je näher die Korrelation an 0 ist, desto geringer ist der Zusammenhang.
Dessa exempel bör göra det tydligare: Enäggstvillingar har samma genetiska förutsättningar. Om en tvilling är mycket intelligent är det därför troligt att den andra också är det (korrelation: 0,81; Loehlin, 1992).
Ett annat exempel: De som är intelligenta är också mer benägna att vara utbildade (korrelation: 0,70). Eller: Ju fattigare en person är, desto större är sannolikheten att han eller hon begår brott (korrelation: 0,25); Hsieh & Pugh, 1993). I det senare exemplet är korrelationen betydligt lägre. Relaterat till detta: Det faktum att en korrelation inte alltid är synonymt med ett orsakssamband (!) visas av följande exempel i denna artikel.
Men hur hög är anslutningen mellan min Bedömning min personlighet och min faktisk Personlighet?
Krav på chefer: samband mellan självuppfattning och andras uppfattning
Ganska låg. Följande diagram visar korrelationerna.
Was sagt uns das? Dass unsere Selbsteinschätzung - unser Selbstbild - relativ ungenau ist. Nicht nur gute Führungskräfte, auch Scrum Master oder Coaches sollten sich über dieses Phänomens bewusst sein und sich stets in Selbstreflexion üben. Aber nicht nur das - auch das Einholen regelmäßigen Feedbacks ist hilfreich. Was hierbei helfen kann und weshalb wir uns überhaupt so schlecht selber einschätzen können, behandelt Jean in detta blogginlägg.
Om du vill påskynda reflektionsprocessen och därmed ett mycket viktigt krav för ledare, är det värt att ta en titt på vårt verktyg för 360º feedback. 360-graders feedback kan användas om några centrala regler följs (se en En annan bloggartikel von mir) - gut dafür geeignet sein, unsere Selbstwahrnehmung durch Reflexion anzuregen. Und am Ende ggf. sogar Verhaltensänderungen in Individuen provozieren.
Anforderung an Führungskräfte - Quellen
Atwater, L., Waldman, D., Ostroff, C., Robie, C., & Johnson, K. M. (2005). Self–other agreement: Comparing its relationship with performance in the US and Europe. International Journal of Selection and Assessment, 13(1), 25-40.
Asendorpf, J. B. (2015). Personcentrerade förhållningssätt till personlighet.
Fleenor, J. W., Smither, J. W., Atwater, L. E., Braddy, P. W., & Sturm, R. E. (2010). Self–other betygsavtal i ledarskap: En recension. The Leadership Quarterly, 21(6), 1005-1034.
Harris, M. M., & Schaubroeck, J. (1988). A meta-analysis of self-supervisor, self-peer, and peer-supervisor ratings. personal psychology, 41(1), 43-62.
Hsieh, C. C., & Pugh, M. D. (1993). Fattigdom, inkomstskillnader och våldsbrott: en metaanalys av nyligen genomförda studier av aggregerade data. Criminal justice review, 18(2), 182-202.
Loehlin, J. C. (1992). Gener och miljö i personlighetsutveckling. Newbury Park, CA: Sage
Whittington, J. L., Coker, R. H., Goodwin, V. L., Ickes, W., & Murray, B. (2009). Transaktionsledarskap återbesökt: self–other-avtal och dess konsekvenser. Journal of Applied Social Psychology, 39(8), 1860-1886.
Titelbild designad yanalya / Freepik.
